Ozzy var riktigt morgonpigg imorse. Hade han fått bestämt hade vi stigit upp kl 6. När klockan var 8 lyckades jag slita mig ur sängen. Vi tog en timmes promenad. Vilket kanske var lite dumt, då mitt knä gjorde rejält ont de sista kilometerna. Jag blir så jäkla frustrerad! När jag äntligen kommit igång och springa och träna så händer det här. Jag är trött på att ha ont. Är det inte höften så är det knät. Det är tydligen meningen att jag ska ligga på soffan och bli fet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar